< Tillbaka

15 April - 2011

Äntligen mina snabba!

När jag började blogga fanns det bara ett sätt att blogga på Och det var jag som hade satt de universella reglerna, klippta ur mitt eget referens- och intressebibliotek Det skulle vara en blogg som var av allmänt intresse, välskriven och givande Men framförallt meningsfull Ni förstår ju det uppenbara fällebenet Det som är intressant för någon är ju per definition inte nödvändigtvis intressant för någon annan And so on Man hade ingen anledning att beskriva en lattefiesta på stan eller vad man har köpt för tröja Bloggen skulle ha en tydlig röst men en osynlig karaktär Partisk och deltagande samtidigt, men inte utan att lämna utrymme för reflektioner En bloggbeskrivning för mig handlade om negationer och förbud snarare än om alla fina, expressiva möjligheter Andra fick alltså skriva om vad de ville, men inte jag Eller jo, men jag ville ju skriva in perfektum Mina blogginlägg skulle vara om inte episka så eviga Som om världen vore en oföränderlig massa där konkurrerande möten och händelser skulle vara av statisk karaktär

Min sexåriga dotter säger ibland "kommer du ihåg när jag var liten" och syftar till en händelse från november, och lite så kanske denna rannsakan ter sig Och det skiter jag i För även om jag inte är färdigväxt så har jag vuxit i mig själv och insett att jag drar mer mot ett laissez faire-tänk än ett tajt måttband när jag ser till mig själv och det jag presterar Jag ville vara som en kombination av alla min idoler men när jag insåg det orimliga blev jag bara mig; en produkt av deras influenser sammanvävt med mina plus och tillkortakommanden Att säga att jag har vuxit är pretto, men att säga att jag accepterat det som jag inte tror mig vara och samtidigt mig själv, det är en sanning utan minsta modifikation

Jag har alltid önskat bli intervjuad med korta frågor som kräver enmeningssvar Det säger säkert inte mycket om personen men jag tänker att det skulle få mig att återuppleva minnesvärda hållplatser och begrunda val som jag tar för givet och vilken som är min favoritfärg De intervjuer jag har gjort har dock alltid varit av en väldans ambitiös karriär, snarlik den som jag ursprungligen ville hålla på min blogg Så för att visa att jag har gått vidare och i väntan på att andra också ska göra det bjuder jag på en frågestund med mig själv, klippt och klistrad från DN's "På Stan" Ni kanske verkligen skiter i det, och det är bara bra För numera skiter jag nämligen i det

Bästa promenad: Norr Mälarstrand Mitt första minne av Stockholm när jag började kärlekspendla var ett gigantiskt fält av snö där folk vandrade i klunga, ackompanjerade av Kungsholmens vackra vyer Vilket till min stora besvikelse skulle visa sig vara Mälaren när tövädret kom Norr Mälarstrand var det som blev kvar och the rest is history

Favoritgata: Odengatan alstrar någon slags trygghet i mig, lite oklart varför

Favoritdrink i vilken bar Jäger på Anchor Men enbart för minnena det garanterat för med sig

Äter lyxmiddag på: Kirunagatan i Vällingby Hemma är lyx efter tokigt turnerande

Lyssnar på: Goldfrapp och kloka vänners råd

Läser helst: Fakta hellre än skönlitteratur, biografier hellre än drama Men misstänker att jag har en kuvad dragning till deckare

Favoritförort: Svårt att inte bara kalla det Stockholm Född med åker till granne så är man pretty happy med en urban miljö som tar sig olika uttryck i samma kropp

Favoritprodukt på Systemet: Barolo Pajan Trögflytande och svart, såsom jag älskar dem

Fikar gärna på: Starbucks term 5 eftersom jag då är på väg till utriket

Bästa lunchställe: Berns Bara för att få sitta nära deras dignande efterrättsbuffé

Favoritaccessoar: Ljusa hårnålar eller en sjal som jag lät vän i New York överta Så kvar blir väl hårnålarna

Motionerar: Dansar Joggar Styrketränar motvilligt

Bästa kaffet: Pulverkaffe Vi har en väldigt väldigt speciell relation

Bästa konsertlokalen: Brixton Academy Vacker, funktionell och proffsig Eller the Assembly i Edinburgh Av samma anledning

Bästa baren: Purl i London Annars toppade Orangeriet redan höga förväntningar

Här bjuder jag mamma på middag: Djuret

Här bjuder jag pappa på middag: Ulla Winbladh

Senaste Stockholmsupptäckt: Att det går buss till Fotografiska

Senast sedda teater-/dansföreställning: Klungan på Dansens Hus

Senast sedda utställning: Kunglig Vintage på Livrustkammaren

En bra gåbortspresent: Böcker som man vill ha någon att diskutera med

Favoritlyxartikel: Krämer You say kräm, I say where do I pay!

Läser just nu: Joan Didion "Ett år av magiskt tänkande" och Siri Hustvedt "What I Love", för fakta Slavoj Zizek "Living in the edge of times"

Favoritråvara: Ostron och nötfärs

Favoritfärg: En stöddig blå nyans Alternativt svart

Favoritmärke: Arla

Favoritskor: Mina Asics

Klädkonto per månad: Vet inte

Dricksprocent: 10-20%

Modeförebild: Androgyna kvinnor utan bröst, typ Kate Moss

Mest överskattade affär: Med sorg i hjärtat: APC

Det dyraste jag har köpt: Min lägenhet och ett par vandringskängor från Meindl som tog två av mina tånaglar i höjd med Loch Ness

Bästa förfestmusiken: Beror på dryck och stämning, men country passar alltid

Senast gnolade: "live and let die" med Guns i bilen till dagis

Mitt sämsta köp någonsin: Resa till Kuba

Senaste impulsköp: Färdigklätt påskris

Senaste fyndet: Direktimporterad tvåstänglad orkidée för 95 kronor

Senaste secondhandfyndet: Besitter inte tålamodet

Fulaste klädfärg: Ljusrosa Fy fan va intetsägande Eller tvärtom Lika illa

I dvd-spelaren/datorn: Nour El-Refais skiva från hennes Sommarprat 2009 från vår föreläsning

Användbar pryl: Ett uttag i badrummet

Mode jag aldrig vill se igen: Lackskor med kornblå blixtar Det modet från 1986 vill jag känna mig ensam om

Värsta huvudbonaden: Hatt med ölhävert

Bästa huvudbonaden: En Stetson Levde i den när vi bodde på ranch och jag red flera gånger om dagen

Bil/Transportmedel: Älskar tunnelbanan Men fick jag välja en bil så blir det en röd MGB Förlåter inte min pappa som sålde en i smyg

Hejar på/håller på: En human kvinnorörelse samt avskaffandet av de flesta statliga monopol

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: På morgonen läser jag dagstidningen och kollar mail, på eftermiddagen pratar jag med Tina och lyssnar på Steve Earle

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design