< Tillbaka

3 Maj - 2011

Status

Med lite tid att fördriva utan dator mellan två åtaganden läser jag Marie Söderqvists bok "Status - vägen till lycka" Det låter otroligt nedvärderande, det håller jag med om Men det var precis så det var Jag trodde mig veta att det inte var en bok som kunde kompensera den tid det skulle ta att läsa den Men med det sagt så fanns det saker jag finner intressanta att spinna vidare på, även om min tes stämde och min dyrbara tid gått för alltid förlorad Omslaget på boken illustreras av en välklädd familj med tre barn, samlade i sitt bibliotek Jag tog det som ironi, och ser det fortfarande som ironi, eftersom statusbegreppet enligt folks mening handlar om intellektuellt kapital och social kompetens, färgat av ödmjukhet och empati Och mycket riktigt är det något som Söderqvist inser, med förvåning, ganska tidigt i boken Jag tänker att man då kan punktera illusionen om att status handlar om ett klassbegrepp per se; bilar, hus, diamanter och exotiska semestrar Men nej Söderqvist tillskriver allmänbildningen ett klassperspektiv och säger att om man tror konferens betyder fylla på Finlandsfärja snarare än en diskussion kring forskningstexter, ja då har man en lång och krokig väg mot status Och någonstans där så frågar jag mig "Vart passar jag in" Konferenser existerade inte under min uppväxt, inte heller ett bibliotek eller ens många böcker Kulturkonsumtionen var obefintlig och Dramaten något abstrakt Där Söderqvist gör uppdelningen kvällspress vs dagspress från Stockholm så undrar jag vart vår Hallands Nyheter hamnar Jag lärde mig bestickhantering i Pretty Woman men arbetsmoral och samförstånd i hemmet Vi hade status som familj genom att ett stort socialt nätverk men jag hade låg status i skolan som blyg och allmänbildad Jag blev en intellektuell individ som skapat mina egna förutsättningar Och nej, jag ser det inte som en klassresa Inte heller som en strävan efter status eftersom det aldrig kan förväxlas med mål (även om ett mål såklart kan vara status) Min poäng: är det verkligen intressant att prata om status Är det inte mer intressant att prata om vad vi associerar med status, dess situationsberoende och som helt underordnad sin kontext Om familjebilden på framsidan inte ska skrika dyra kläder, lyxigt boende och perfekta förhållanden, så kanske Söderqvist vill att den ska illustrera allmänbildning och social kompetens Och då kvarstår som sagt min bild av ironi eftersom allmänbildning inte kräver ett hemmabibliotek, status kräver inte allmänbildning Jag håller inte med om att status är ett fult och skamligt begrepp Jag tycker bara det är ointressant

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design