< Tillbaka

29 Juli - 2008

Leaving Las Vegas...

Det var med stor sorg vi lämnade Las Vegas för nya äventyr Precis som när vi kom så försvann neon och lampor så fort vi passerat första kröken Vi körde på natten och mil efter mil utan tillstymmelse till liv är värre i beckmörker än på ljusa dagen Men så plötsligt mötte oss lamporna igen; mitt ute i Mojaveöknen låg det ett casino som lockade med mat, logi och spel Så vi stannade för att släcka speltörsten

Flera ödsliga timmar senare, med Magnus snarkandes i takt till någon partykanal jag lyckats ratta in, så var vi framme i LA Sen skulle det ta ytterligare två timmar innan vi kom IN hos änglarna och då kändes det som en ynnest att ha överlevt den övriga fem filernas agressiva bilister och mången gång fann jag mig själv stirrandes rakt fram med öppen mun i ren och skär förvåning över att just den potentiella krocken aldrig blev fullbordad!

Vi kom fram till vårt hotell i West Hollywood som tycktes vara hänget nr ett att döma av alla Blahniks och Herve Leger Till historien hör att jag ringt till hotellet runt sju för att säga att vi skulle bli lite sena och redan då haft ett bråk med managern över att vi inte kunde garanteras det rum vi betalat för: "Sorry, all I can garantue you is that you will have a room"! Klokan två var ljudet i skällan en annan En liten ensam tjej stod i receptionen och direkt när jag rundade disken så fick hon den där skälvande uppsynen som man bara ser i ögonen hos ett får på ett överlastat lastbilsflak på väg till slakt Mitt ansiktsuttryk var mer åt det skoningslösa hållet

-Hello miss Betner, Im sorry but there has been a glitch in our bookingsystem and we are fullybooked
-I just spoke to your frontdesk at seven, at that time I was garantued a room
-Im sorry but we are fullybooked!
-No you are NOT! I fucking drove from Vegas and its 2 am!
-Im sorry but we are fullybooked
-So why didnt you call me I left you with two contactnumbers
-Im sorry but we are really fullybooked I booked you in for one night at a hotel down the road
-I do not want to unpack and then pack again Also im not intrested in checking out at 12 when I wanna have a sleep-in!

Nu börjar en kille med pannbandet likt Björn Borg sjunga Arsenals klacklåt och folk börjar välla ut från klubben, som precis stängt, in i receptionen En annan kvinna tjatar på sin pojkvän om en lapdance innan de ska hem och en kille valsar in i morgonrock och svanduns-tofflor Jag tappar fattningen vilket inte är till min fördel då detta får mitt, under flera år, ackumulerade engelska ordförråd att krympa drastiskt:

Finnes: sömndrucken blondin utan smink men med lock för öronen, på trendhotell utan varken rum eller värdighet, skrikandes på en svengelska Berra i Sällskapsresan 1 skulle rodnat över mittemellan ett par oversizade pattar inuti en röd trikåhistoria och en man i katitzi-skor med guldklack

Låt mig säga att konversationen pågick länge och väl och det vore väl lögn att säga att den inte underblåstes av stora bouncers som kaxigt påpekade att vi minsann fick flytta Forden eftersom det var betydligt större motorer som skulle fram Jag krävde ett hotell i Santa Monica och hoppas att önskan om en bra bild på Hollywoodbokstäverna aldrig skulle besannas Jag svor över LA och semester, människor och annat påhitt och ger istället Magnus erbjudandet att köra tillbaka till Vegas samma natt Fem gånger avböjer han mitt erbjudande

Så plötsligt, i all i-landsmisär, så vänder sig Magnus till den fulla jetsetmobben och säger: "Yes, this is the semesterpappa outfit och pekar på sina shorts, hikingsandaler och sin trepackpåÅhléns-tshirt" Jag skrattar så jag vill släppa några droppar i trosan, vi får ett hotell för tre nätter och fördriver den sista bilfärden med att översätta kass nödrims-rapp



Neeless to say, I fuking love Santa Monica Mer om det snart, jag lämnar er med följande:

Gå kortis, det är din födelsedag(Av och med 50 cent)

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design