< Tillbaka

4 December - 2009

Om att bli gammal.

När man var liten var det som att varje dag var som resten av livet Så här ser det ut liksom Saker förändrades kontinuerligt men det var alltid i nuet man skulle stanna Man förstod såklart att det fanns en framtid, man lärde sig längta efter bröllop och hus och jobb och barn som flicka Senare längtade man efter hångla och coola hotpants Såsmåningom sex och frihet Men man kunde inte känna in något annat än det som var nuet, framtiden var bara en illusion

Så fungerar jag tydligen som vuxen också Jag ser att jag har fått rynkor och saggig hud runt röven Vafan Är jag gammal då Det är ju inte en chock att folk blir rynkigare, celulliterade och sagigare ju äldre de blir, jag vara bara inte dem Jag var ju jag och de var ju de, frusna i ögonblicket Jag kommer aldrig igen se ut som de där piffiga gymnasieeleverna som stiger på i Blackeberg med sammetslen hy och framtidstron om att inget är omöjligt För jag har både rynkor och vet att inte allt är möjligt De tittar på mig och tänker OMG! Precis som jag gjorde när nuvarande  40plussarna gick på Och jag vill sätta dit dem och säga: "jag trodde som er, men tjifan fick jag" Your are not up for a treat!

Acceptansen inför sig själv är minst lika viktig och ärbar som acceptansen inför andra Jag strävade för utvecklingen och nu vill jag bara se bakåt, missade liksom den perfekta mittpunkten någonstans runt 23 Om jag nu ska lära mig acceptera mitt nu, mitt trettio, tänk om jag har hunnit bli fyrtio och återigen besviken innan jag ens dit hinner

Jag jobbar från alla håll, både med rynkkräm och tilltron till mognad Jag är ju vuxen, jag borde fatta bättre Men alltså, fan också

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design