< Tillbaka

25 Mars - 2010

Det är lätt att vara mobb.

Igår skrev jag ett inlägg om onsdagens Uppdrag Granskning, där vi fick följa våldtagna Linnea parallellt med mobben mot henne, skaran som skoningslöst sällat sig till Dennis, Dennis den skyldiga (och dömda) Elever, men även föräldrar, kallar offret fitta, du ska dö, hora och av dessa fina substantiv bildar man sen hela kränkande meningar samtidigt som man gömmer sig bakom virtuella alias Ingen tar ansvar Konfronterade tar de skydd av gruppen, "en för alla, alla för en" Alla har skrivit men ingen individ går att särskilja Ingen vill stå utanför gruppen när gruppen är byn Man dras med i snacket på middagar, fotbollsträningar och oändliga telefonsamtal enbart i skvallrets syfte Talk the talk or walk the walk

Vi sitter som klistrade framför TV-apparaterna och förfäras, samtidigt som vi upprepar mantrat "hur kan man säga så här, hur kan man bara" Vi vill stå upp för dessa tjejer, hålla om dem riktigt hårt och ge dem åter den trygghet de berövats Men vi vill mer än så, vi vill ge igen Vi vill sätta dit, visa avsky, skrämma, visa muskler Vi vill kalla dem det värsta vi vet, så att det smärtar ordentligt Vi vill lyncha, vi vill driva en mobb av agg

Och vips så är vi där, där elever, ungdomar och föräldrar varit före oss De var enade mot Linnea och Jennifer, nu är vi enade mot de enade Om vi bortser från brottet och den konsekvens som de enades mobbing och utfrysning fick, det måste vi göra för att kunna diskutera detta fenomen, så beter vi oss just enligt det mönster vi säger oss förakta Precis på samma sätt som jag beskrev grupptrycket och tillhörighetsprincipen i mitt tidigare inlägg så gäller samma sak här, känslan för och emot, vi mot dem, gruppen och sammanhanget Jag håller också med, denna gruppens ambition har ett godhjärtat och fint syfte, vi är per definition det goda, den andra är ondskefull och fullständigt överjävligt hemsk Jag vill också skrika och hota, slåss och uttala fatwor Men det är neandertalarreaktionen hos mig Ingen har mer rätt till detta, vare sig syfte gott eller syfte ont Jag tänker låta mig stå över denna illasinnade retorik, detta mobbingverktyg Vi som grupp borde vara smartare än så Att bete sig på samma sätt tillbaka gynnar inget syfte, i synnerhet inte de utsatta tjejernas Rikta energin mot något de behöver, stöd Det positiva Ta fokus från det onda och lägg det på det goda Att ignorera folk, även folk som förtjänar en blodig käftsmäll, är ett kraftfullare verktyg

De är varken "hillibillies" eller "inavel" eller "neandertalare", killen är förmodligen inte heller "bög" Det är svaga människor som måste identifieras via en grupptillhörighet Det är människor som går igång på smutskastning, ryggdunk och enighet under hat Det kunde, lite krasst, varit vänt mot killen Organisation och ledarskap är viktigt i inledningsskedet Att mamman tillsammans med vänner lyckades mobilisera så skyndsamt handlar om lust, slughet och ett, säkert jävligt genuint, hat

Det finns många flickor, i synnerhet unga, som far illa sexuellt och sen en andra gång när samhället vänder dem ryggen Dels genom okunskap inför de rättigheter tjejer, men även killar, har och aldrig ska behöva kompromissa med Dels då man är i en skör ålder, halvvägs in i vuxenlivet men utan verktygen att klara av det till fullo; man är ensam utan gruppen, gruppen väljer vad du ska tycka och tänka, att stå avsides är svårt och principen att "stå upp för det man tror på" oftast inte tillräckligt etablerad för att vinna laga kraft Det är Jennifer, Linnea och alla dessa andra tjejer som vi behöver lägga våra resurser, energi och stöd på Informera, observera och lyssna Men att använda mobbens retorik, det är att motverka saken, den goda, i syfte att stilla sin egen frustration inlägget Fler intressanta synpunkter i fallet finns här och hos fina Amanda Ögren som såg igenom hatet

EDIT: SVT Debatt bad om att få publicera mitt inlägg och så är nu gjort Artikeln ligger här, nästan i sitt ursprungsutförande De kommentar och reaktioner jag fick på gårdagens blogginlägg var det som fick mig att skriva inlägget Fler intressanta synpunkter i fallet finns här, här och hos fina Amanda Ögren som såg igenom hatet

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design