< Tillbaka

26 April - 2010

Mimmi.

Min farmor har haft kort hår så länge jag kan minnas Och förmodligen längre än så Jag tänker mig att det alltid har sett ut som det gör idag Men på bilder från en annan tid ser jag att det varit svart större delen av hennes liv Jag har ju bara varit med i slutet av det livet, jag med min början Hennes liv före mig, hennes början och mitt, är ju för mig helt främmande Overkligt Verkligt och sant men högst overkligt för mig

Jag älskar min farmorDet känns som om jag vill ha lite av min farmor, konservera för att spara inuti mig När jag var femton ville jag att hon skulle lära mig baka de där julpepparkakorna med pärlsocker på När jag var tjugo bad jag henne berätta sin livsberättelse för mig Vid tjugofem önskade jag att hon förstod min

Min farmor är inte som de där fina tanterna som skämmer bort sina barnbarn, rund och go Min farmor har inte kjol eller parfym, men hon har sparat ransoneringskortet för kaffe från andra världskriget eftersom att de skulle gifta sig I en sekretär på kontoret har hon en liten låda fylld med klockor Det var där farfar förvarade fickuret min pappa skulle ärva, sen min bror Jag och min farmor hade inga ärvda klockor, vi observerade lite avsides hur tre generationer gratulerade sig själva till uret som de enligt sed skulle vandra dem emellan

Min farmor har själv tillverkat de flesta möblerna i sin lägenhet Även moraklockan Den är stor och vit och sist den var på lagning kunde man inte tro att min farmor hade gjort den! Så sade man iallafall

Min farfar startade åkeri Sen blev han svårt sjuk i astma och fick bo på en ö långt långt borta som hette Gran Canaria De skickade kassettband mellan sig där de tvingades hålla krystade monologer eftersom telefonsamtal var för dyrt Min farmor slet med farfars åkeri Och gjorde möbler till hemmet

En gång när jag var olyckligt kär, det var den gången jag satt på hennes inglasade balkong, så frågade hon mig om jag hade älska på riktigt Då förstod jag att jag inte hade det Våren var ute, men folks cyklar knarrade fortfarande under gruset som dröjt sig kvar efter vinterns halka Bommarna som fälldes vid järnvägsövergången Den intensiva signalen, som när den tystnar gör allt annat så överväldigande stumt Vi drack vin som smakade lite lätt ättika, åt oliver Jag satt obekvämt och klämde mig i fällstolen Men min farmor hade tagit hand om ett åkeri och skulle knappast gnälla för att hon klämt sig i en fällstol Så då gjorde inte jag det heller Jag frågade hur hon träffade farfar Det var en historia som kunde varit min egen De hade cyklat hem genom en tidig morgon som nyss varit natt, förekommit fåglarna med sin ostämda sång Jag såg farmor ta fart med cykeln och med farten nådd sträcka ut benen och kasta med huvudet bakåt I min bild skrattar hon i motljus Det är så vackert Jag vet inte om det var första gången de träffades men i min historia av hennes liv blir det så

Jag älskade att sova över hos min farmor och farfar som barn Jag döpte hennes suddigum med bläck och lekte kontor Vi fick alltid honung på smörgåsen Jag kan inte tänka mig hur en morgon skulle se ut hos henne utan honungen Jag brukade leka frisör på deras toalett, skylt på dörren och allt, och när jag fyllde lite vuxnare fick jag permanenta hennes hår på riktigt Inte för att det skulle bli lockigt, nej, för att det skulle bli mer styrbart Men sen hittade hon ett vax och jag slutade

Hon dricker starkt kaffe och har sällan mjölk hemma men jag ljuger och säger att det inte gör nåt

Min farmor ramlade med sin cykel när hon var femoton, slog huvudet mot en sten och läkarna sa bestämt att hon skulle dö Men hon överlevde, det gjorde hon Första gången jag hörde historien kunde jag se stenen klart och tydligt och ögonen fylldes av ilsketårar Hur kan något ha velat göra min farmor illa Hon har ett hål i hjärtat också När jag var liten tänkte jag att det var som ett sånt där smyckeshjärta man bröt Men så skulle det visa sig att hjärtan inte såg ut, att vi alla varit lurade från födseln

Varje födelsedag under tolv år fick jag en silversked med mina initialer Jag slutade visa tacksamhet När jag tog fram dem som vuxen upptäckte jag flera stycken med omslagspappret kvar Skam Hon klistrade torkade eterneller på mitt gratulationskort eftersom jag fyllde år i augusti En gång satt det en skär doftros istället Fram till den dagen hade jag trott att alla rosor luktade

När mamma och pappa åkte på chartersemester bodde de hemma hos oss Jag älskade när de flyttade in sina saker i vårt hem Linfrö, farfars bruna filt på sängen, honungen Hon bakar äppelkaka, min farmor Fantastisk äppelkaka Inte likt någon annan äppelkaka jag smakat Hon skickade med min lillebror en äppelkaka när han besökte mig i London Hon hade gjort en egen form av pappkartong så att den inte skulle förstöras under resan

Till min farmors källare fick vi gå för att hämta flytvästar när vi var små Det var ett långt och smalt förråd, jag kände ingen som inte hade hus, förutom min farmor och farfar Lukten, den av båtmotor, kan jag plocka fram än idag Ett nät på väggen Några fiskespön Och två par gamla längdskidor Min farmor och farfar hade haft både hus och sommarstuga Hela förrådet nu fyllt av dessa minnen, fragment av en tid som inte såg ut att komma igen En ständig påminnelse och saknad Men mig värmde lukten av instängd och rastlös tvåtaktsmotor Det här var en tid som skulle komma

Jag tänkte att jag skulle skriva en bok om min farmor en gång Men jag litar inte på att den vore rättvist Min farmor är alltid gammal, enbart i berättelserna är hon ung Hur kan jag skänka hennes historia liv och rättvisa Nej, min berättelse om min farmor är den om mig Det är min upplevda farmorn Hon som tog mig till B&W och lät mig dagdriva bland pennor och block en hel eftermiddag Det är hon som släpat hem en kasse böcker från biblioteket varje vecka och som aldrig önskade sig annat än den gröna Fenjal-tvålen av mig i julklapp Hon som inte respekterade att jag var ömhårig, men som alltid lät mig tala till punkt Det är med denna farmor som jag delar en liten klippa i Olofsbo fiskeläge Inga bilder, inga sekvenser är proportionerliga Det är bara dem jag minns närmast

Det här är min berättelse om dig, så jag vill inte att du ska läsa den Bara veta att jag älskar Tack för att jag fick låna dig

KONTAKT & PRESS

HELENA SANDKLEF
PRODUCENT

info@helenasandklef.se
+46 (0) 702 641 691

HELENA SANDKLEF PRODUKTION
KIRUNAGATAN 46
162 68 VÄLLINGBY
Kreera web&design